Tänk att så lite kan göra en så glad!
Äntligen har en hantverkare fått tid att fixa vårt nerkörda staket. Det gjorde mig verkligen ledsen i vintras när det blev nerkört och de fega jä...arna inte vågade säga till.
Det är inte första gången det händer, men första gången som de inte säger till. Tidigare har snöplogen tagit ett par stolpar vid olika tillfällen och vi hade en Epa-traktor som landade halvvägs inne i trädgården för många år sedan.
Jag vill ju påstå att bilarna blir rejält skadade av en närkontakt. Stolparna är av armerad betong precis som den höga kanten. De svarta liggarna är minsann inte av det klenaste virket, utan en tum tjocka och fem tum höga i tryckat furu som sedan målats.
Stolparna och kanten ser ganska risiga ut, men mossan är bara att borsta bort och stolparna målar vi lite då och då.
I år var tanken att de skulle målas, likväl som de svarta liggarna. Lusten föll bort i takt med att vi fick vänta på reparation. Men nu kanske det hinns i alla fall :-)
Det kommer att bli så fint när det är klart!
Jag ser verkligen fram mot att plocka fram stålborsten och börja förbereda för målning.
I samma hörn (som den nerkörda stolpen) växer snart "ogräset" midjehögt innanför lagerhäggen som hålls på 90 cm, det är ju ändå en korsning.
Tisdag och vi kämpar på med vårt fönster medan hantverkarna kämpar på med vårt staket.
Ha en fin fortsättning på veckan <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar