onsdag 18 oktober 2017

Fullt hus


Varför, varför har det en tendens att bli fler krukor för var säsong som går?
Jag har gett upp räknandet av krukor ;-)
I år började vi kånka in lite försiktigt, började med hibiskusarna och barrträden som skulle in i huset.
Sen var det dags för krukorna med lökar och knölar, nedklippning (i vissa fall uppgrävning) och sen bara ställa undan.


Till slut kom vi fram till det svåra valet, vilka får övervintra i växthuset och vilka tvingas stå i det becksvarta garaget eller i värsta fall kånkas in i huset.
Egentligen borde kanske fikonen stått i garaget och oliverna i växthuset, men jag valde tvärtom.
Kanske skulle jag gjort plats för alla krukor med boungavillea i växthuset, men det gjorde jag inte.
Valen är gjorda och fullt blev det :o
Två boungavillea, en kamelia, en nerium, två citron- och två lime-träd, tre fikon, fem rosmarin, en lager och en vit agapathus.


Nu gäller det bara att hålla koll på ohyra, temperatur och vattna.

Ha en härlig fortsättning på resten av veckan. Tjingeling

tisdag 17 oktober 2017

Trapprenovering


 Så länge som vi pratat om det, men inte vågat ta tag i det. Inte vågat för att vi inte kan något om betong.

Förra hösten tittade byggfirman på jobbet och i våras kom offerten :o
I maj förberedde vi trappan för det stora jobbet, men på grund av olika förseningar och väder kunde de inte komma igång förrän i september.
I fredags la de på sista toppbehandlingen och nu har vi två !! ”nya” trappor.
Japp vi fick två trappor renoverade istället för en!
Söndervittrad betong är väldigt svårt att förutsäga, men för en gångs skull hade vi turen på vår sida och betongen var bättre än den såg ut att vara.


Trappa nummer ett behövde inte plockas bort och gjutas om från början. De kapade bort räcket, knackade bort dålig betong och fixade till armeringen efter konstens alla regler. Därefter spikades en form utanpå trappan och ny betong gjöts. Med räcket tillbaka och ett antal täta lager senare, har vi en trappa vi kan leva med i många år.


Trappa nummer två hade mest behov av nytt ytskikt då klinkers frostsprängts och hörn vittrat sönder. Här lagades allt upp och ytor jämnades till, till sist på med samma typ av täta lager som på den första trappan.
Eftersom trapporna blev klara så sent, kommer vi inte att återställa de uppgrävda ytorna i år. Det blir lite provisoriskt och sedan tar vi det till våren. Då får vi dessutom lite mer tid på oss för att bestämma oss för hur det ska se ut för att bäst harmonisera med huset.

Nu är det bara lite höstpiff som saknas, så ögonen ser förbi högarna av bråte och omålade räcken ;-)

Huset har ytterligare två betongtrappor, den ena fungerar som altan och den andra går ner i källaren. Bägge är i dagsläget överbyggda så att de står emot väder och vind hyfsat, men på sikt behöver även de få sig en omgång. När och hur får framtiden utvisa.

Ha en härlig fortsättning på resten av veckan. Tjingeling

måndag 16 oktober 2017

Njutarbeta


eller konsten att njuta av livet och ändå få saker gjorda.

I förra veckan var jag och maken på en superbra föreläsning på BTH, där den mentala tränaren Olof Röhlander höll hov i 90 minuter.

Konsten att njuta av livet – och ändå få saker gjorda.
För att citera Olof är det lätt att skjuta upp njutandet när vardagslunken tar över. Vi kämpar och stretar, bär matkassar, sitter på långa möten … och somnar i soffan när dagen är slut.
Att njuta mer av livet är något vi kan öva på.
Att se och uppskatta små saker i tillvaron.
Att njuta av alla moment i en arbetsprocess.
Att fokusera på det som faktiskt finns istället för på det som saknas.


I föreläsningen beskrev Olof njutandets konst på ett nytt och annorlunda sätt. Han vände upp och ner på invanda föreställningar och förklarade varför man faktiskt inte ska ta dagen som den kommer.
Det handlar om att fokusera på det som faktiskt finns istället för på det som saknas. Att låta sinnesintrycken påverka upplevelser i högre utsträckning. Att finna njutning även i motgångar.
Det kan bli en livsfilosofi som man ständigt utvecklar.
Konsten att njuta av livet ger nya spännande infallsvinklar på en av livets stora frågor.

Får du möjlighet att lyssna på Olof Röhlander, missa inte den chansen.

Jag kommer att använda boken, med samma titel som föreläsningen, till att slå upp valda delar som påminnelse till mig själv.

Om du missade Olofs fantastiska text som jag delade för ett par veckor sedan, kan du läsa den HÄR.

Ha en härlig fortsättning på resten av veckan. Tjingeling

söndag 15 oktober 2017

Tidlös stämningshöjare


På Öland, längs 136:an norrut, mitt i backen i Glömminge håller de till, Alséns.

Deras mest kända produkt måste ändå vara de bruna stengodskloten för marschaller. Har du varit på Huseby julmarknad, kan du inte ha missat dem ;-)


Vi köpte våra första klot för säkert tio år sedan. Vi har dem hängande på varsin smideskäpp på var sida om den stora entrétrappan.
Nu när vi gjort i ordning trapporna tyckte jag att även groventrén förtjänade att lysas upp av marschaller. 

Det är ju inte utan, att jag dessutom blev sugen på deras tolkning av fyren Långe Jan och ljuskronan med stormglas ;-) Stormglas är ju numera ett måste om man vill njuta av levande ljus utomhus :o


Söndag och en ny vecka i antågande. En vecka som, som vanligt, är fylld med jobb men även naprapatbesök, nagelfix och klippning.

Ha en fin avslutning på helgen och en bra start på nya veckan. Tjingeling.

lördag 14 oktober 2017

Ren magi


Vad hände?
Helt plötsligt blev det lördag kväll :o

Hela veckan har gått i ett, gått i ett med massor av kul. Allt från shopping, föreläsning och semester, men det får jag väl dela upp på några olika inlägg annars hinner ni somna innan slutet ;-)


Jag börjar med vår fantastiska semesterfredag på Österlen, en semesterdag vi bokade för över en månad sedan och fick sån tur med vädret.

Som ni säkert förstår packade vi bilen hyfsat tidigt för att få en heldag.

Vi tog en strandpromenad på stranden i Vitemölla. Vi åt lunch och handlade fisk i Simrishamn.
Vi handlade kalkon i Ingelsta.


Vi strosade, handlade och fikade i Ystad. 19 grader och vindstilla :o


I Kåseberga promenerade vi upp till Ale stenar och fick sällskap av en hel fårskock.


Vi spanade in hällristningen och de enorma stenhällarna i Simrishamn innan vi åter ställde in siktet på Vissefjärda.

Vi landade hemma efter 52 mil och en rent magisk dag. Den hade inte kunnat gjorts bättre på något som helst sätt.

Ha en härlig fortsättning på helgen. Tjingeling