En gömd oas

Vid det här laget vet ni ju att vi har gömt ett litet, litet växthus på baksidan av vårt hus. Tack vare att vi byggt växthuset över vår utomhuskällartrapp är det riktigt högt i tak och dessutom dörr in till tvättstugan.
Den oservante ser larmskyltarna även på den här dörren, jodå även hela källaren är larmad och med det nya larmet har vi ju även kameraövervakning :-)

Växthuset är min livlina och min lilla oas. Livlina så tillvida att jag tillbringade stor del av min sjukskrivningstid här, både före och efter min stora ryggoperation.
Nu agerar växthuset livlina för de medelhavsväxter som inte trivs i inomhusluft under vintern. Dessutom är det prefekt att sätta hit pelargoner och afrikas lilja på drivning när ljuset återkommer.
Högst upp till höger tronar det söta lilla hängpersikoträdet och till vänster om det min underbara kamelia.

Både fikon- och citrusträd ser ganska små och taniga ut, men jag brukar gå riktigt hårt åt dem med sekatören på hösten. Annars skulle jag inte få in dem i växthuset :o

På vårt förra fikonträd fick vi alltid två skördar, en stor på de fruktämnen som bildas under senhösten och som mognar under våren/försommaren och sen en lite mindre på de fruktämnen som sätts under våren och mognar på sensommaren/hösten. Hur det är med de här nya träden vet jag inte riktigt än, det är tyvärr inte samma sort :o Vilket tyvärr även betyder att de inte är lika goda heller.
Men jag letar enträget vidare!

Eftersom vi fått en snabbvisit av Kung Bore var det riktigt skönt att sticka ut näsan i ett solvarmt växthus när jag kom hem från jobbet. En solvarm medelhavsoas som doftar citrusblommor så man nästan dånar av :-)

Nu är det inte så att vi har snö som ligger, men det var bra moddigt och halt i morse. Jag säger bara det - snömodd och sommardäck är inte bästa kompisar :o 

Nu tror jag bestämt att klockan blivit sovdags. 

Ha en skön kväll. Tjingeling