....... bollar, lätta som dun svävar över gräsmattan. Vilken fantastisk skapelse! Har ni tittat hur varje litet frö fäster i mitten?
Minsta lilla vindpust och man har sått tusentals nya maskrosor.
.
Knopparna i de nya Ingrid Bergman rosorna börjar bekänna färg. Är riktigt spänd på att se dem utslagna.
Nästan alla våra gamla rosor har haft en tuff vinter - flera av dem har ännu inte visat någon tendens till liv. Den jag sörjer mest är honungsrosen :( Men jag håller tummarna än, det sista som lämnar en är ju hoppet, sägs det.
.
Röd bondpion i stram givakt, än är det veckor kvar till blomning.
.
Ölandstok av en lågväxande sort, blommorna är självlysande. De sitter i en blandhäck på framsidan av huset, blandningen består av just tok och kornell med vit-strimmiga blad. En kombo jag är rätt så nöjd med!
.
I dag blir det stilla softande, ska upp väl tidigt för mig i morgon för en tripp till Lund.
.
Ha en härlig tisdagskväll. Tjingeling
1 kommentar:
Maskrosen var vacker när du b eskriver den så,men den är inte så välkommen i min trädgård.
Ha det gott
Kram Anna
Skicka en kommentar