I dag åkte de ner, de gamla, mörka och tunga draperierna för husets vackra dubbeldörrar.
Dörrarna är enormt vackra i mina ögon och är original, visserligen har vi målat dem på utsidan och drevat dem ordentligt med lin. Men de läcker som såll. Man hade inte riktigt samma byggnormer på 40-talet som idag ;-)
Först i det här perspektivet ser man hur stora dörrarna är. Dörren i vänsterkanten är en av pardörrarna in i matsalen med normalhöjd på dörrarna. Jodå, vi har högt i tak också, nästan 3 meter sån när som på några centimeter.
Himmelsblå linnedraperier blir nog himla fint, hoppas jag :-)
Avslutar med en favorit i repris, min franska soppterrin från Malin (Lantliv i Norregård). Jag köper inte speciellt mycket "pynt", men när jag gör det är det verkligen väl genomtänkt ;-)
Just terrinen hade jag gnagt på säkert 6 månader innan jag slog till och just det är min akilleshäl. För oftast när jag verkligen bestämt mig, då är det sålt :-(
Men här hade jag tur!
Den vackra terrinen tronar på hedersplatsen i matsalen, ovanpå skåpet som innehåller allt servisporslin :o
Ha en härlig kväll och en bra start på morgondagen. Tjingeling
4 kommentarer:
Det är fint med högt i tak och höga dörrar och fönster men tyvärr så är det oftast andra nackdelar som drag. drar det vid golvet får du sy en "korv" och lägga där.I nåt snyggt tyg.Det hade jag en gång och det gjorde nytta faktiskt.
Vi ska också ha gamla dörrar och fönster på kolonin få se hur det blir.( tror att vi ska ha en innerdörr till vintern eftersom vi har tänkt ha uppvärmt då.)
Ha en härlig mitt i veckan hoppas du slipper regent nu.
Kram Meta
Underbara pardörrar! Det är något jag skulle vilja ha någongång...i något hus, det är vackert. Fina kransar ser jag också!
Terrinen är jättefin, jag sålde exakt denna för någon vecka sen för en spottsyver, kanske var det dumt...
Nåja, nu tar vi tag i dagen och kör på!
Kram Titti
Gillar också dina dörrar och väl värda att bevara på alla sätt. 40-talet är en lite förbisedd period stilmässigt, men jag undrar om de som byggt huset inte varit före sin tid nästan inne på 50-talet.
Allt gott
Anette
Ja nu ser jag att de fina pardörrarna är riktigt stora,
vilket ljusinsläpp det blir då.
Klart du som lagar så mycket gott ska kunna
servera ur en vacker terrin.
Ibland måste man ha tur!
Kramar /Cia
Skicka en kommentar