En stuga nära vägens slut

Det är något visst med gamla hus, gamla hus med glasverandor på stensockel.

Dottern och svärsonen blev lyckliga ägare till sin egna lilla sommarstuga den 4:e december.

Förresten, så himla litet är det inte. Men gammalt är det, 1800-tal någonting.

Egen brunn, visserligen inte drickbart, men ändå. Det är lösbart.

Adventspyntat och supermysigt, barnbarnen trivs fantastiskt. 

Konstigt vore det kanske annars, viss skillnad mot ett radhus mitt i staun. Stor trädgård, ett litet uthus och så stugan så klart.

En kakelugn sprider värme och mys i det här rummet, besiktigad och godkänd.

Eftersom det "bara" är kakelugnar och vedspis som värmer huset just nu, tar det en liten stund innan man kan plocka av sig tjocktröjorna.

Även här brinner kakelugnen så fint. 

Alltså vilket mys!

Dottern fixar till hamburgare ute på glasverandan, hamburgarna grillades sedan ute i "vintervädret". Det var runt 8 grader och duggregn.

De var inte riktigt bekväma med att tända upp i vedspisen ännu, men det kommer. Kräver ju lite egen teknik, speciellt när det är lite kyligare och fuktigare väder.

Snart har de lite grundvärme i form av värmepump och nästa steg blir att dra in dricksvatten och få till lite duschmöjligheter.

Ska bli spännande att följa familjens resa med sin lilla stuga, som ligger nära vägens slut.

Måndag, ny vecka med nya möjligheter.

Ha en fin fortsättning på veckan <3