Alltså, hur fin är inte Swedish Grace Winter?
Jag älskar Rörstrands porslin. Sen kan jag väl tycka att det är synd att de flyttat tillverkningen till Asien. Porslinet är tjockare och det är ojämnare i kvaliteten.
I just Winter servisen spelar det egentligen inte så stor roll, mer än känslan då.
Men för Ostindia servisen blir det katastrof! Mina gamla tallrikar är så mycket finare än de nya :o
Men nu var det ju inte Rörstrands tillverkningsbeslut det skulle handla om, utan hur jag dukar i adventstider :-)
Jag plockar fram winter-servisen lagom till första advent, sen använder vi den dagligen fram till trettonhelgen.
När julen försvinner ut packas servisen åter in i skåpet och Ostindia åker åter fram som vardagsservis.
Ni som känner mig, vet att jag älskar att blanda nytt med gammalt, för att få lite liv i det hela.
Till vardags är det retrobesticken som används, ibland kan även nysilverbesticken åka fram. Lite beroende på mat och humör.
Julduken är ny för i år. Glad för att jag hittade en som passar vårt bord, jag var så inställd på Chamois nya vinröda duk, men de fanns definitivt inte i våra mått.
Vårt bord är avsett för 10 personer och är 110 cm brett, 270 cm långt och rundade ändar. Det gör att buken behöver vara 150 x 300 cm för att inte ge för mycket överhäng, den ska ju inte användas som servett eller kunna dras ner av misstag :o
Jag hittade duken i perfekta mått hos Leila, och till ett betydligt humanare pris :o
Fredag och jag kämpar med att hålla ögonen öppna, efter fyra dagar i rad med migrän, är jag inte så jäkla kaxig om jag ska vara ärlig.
I dag blir det vila, med en kopp te eller kanske en finkaffe. Den som lever får se!
Ha en härlig avslutning på fredagen och en fin början på andra adventshelgen <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar