Efter en grå och riktigt ruggig vecka fanns behov att ladda batterierna både hos mig och maken. Att vi åker till havet för att ladda är ju inget ovanligt. Den här gången styrde vi mot Kalmar och över bron och den avlånga ön i öster.
Jag kan ju knappast påstå att det var mindre grått på Öland, men det gråa är inte lika påträngande. Den grå dimman över Alvaret får en mer att känna av historiens vingslag.
Det var inte direkt trångt på den södra udden och det känns mäktigt att ha hela Ottenby framför fötterna utan en enda mänsklig själ närvarande. Förutom jag och maken då ;-)
Det är något visst med fyrar ändå.
Långe Jan står där med sina mäktiga 41,6 meter och sänder ut sitt trygga ljussken 24/7 oavsett årstid och har gjort så sen november 1785. Det kraftiga ljusskenet når nästan 4 mil :o
När mörkret sänkte sig över Alvaret vände vi bilen norrut och styrde hemåt i maklig takt.
Fulltankade och fulladdade för en ny vecka :-)
Ha en härlig avslutning på helgen och en bra start på den nya veckan. Tjingeling
2 kommentarer:
En härlig resa ändå. Det kan vara vackert med dimma också. Kan tänka mig att inte ens fåglarna ville vara ute.Jag gillar såna här bilder lite mystik över det.
Ha en bra vecka
Kram Meta
Snart så eller ja ganska så snart så far vi nog dit och laddar lite vi också. Sist jag var där mådde jag så himla dåligt så inte ens Ölands södra udde kunde göra mig glad. Minns att jag grät hela natten på vandrarhemmet av någon sorts konstig anledning. Nästa gång blir det bättre. Kraaam pia
Skicka en kommentar